onsdag 14 mars 2018

Nytt trevligt läkarbesök

I går tisdag var jag och träffade min doktor för att diskutera framtiden. Det är kul att diskutera framtiden, när man har leukemi. Hahaha.

Vi pratade om att det förekommer ”forskning” med att avbryta behandlingen med Imatinib efter ett antal år. Längst har man kommit med den senare komna medicinen Tasigna, där Novartis i en studie avbryter behandlingen efter fyra år.

Både studierna med Glivec och Tasigna är hittills för små och korta i tiden för att vara säkra. Studierna med Glivec visade dock att man kunde sätta in medicinen igen med gott resultat om de kontinuerliga proverna visade på en cellökning.

Min doktor och jag var dock överens om att jag med mina ”ynkliga biverkningar”, ändå ska fortsätta behandlingen med Glivec.

Några kunskapslänkar:

Internmedicin

Blodcancerförbundet

Behandlingsfrihet

Cancercentrum

Cancerbeskedet

söndag 11 februari 2018

En liten skitolycka

Jag har varit befriad från konstigheter med tanke på biverkningar av mediciner och annat under ganska lång tid. Små kramper har jag fortfarande, med det kan jag leva med, om ni förstår vad jag menar.

I natt hände det som inte får hända!

Jag åt snask två dagar på rad, vilket jag bör avhålla mig från. För när jag äter för mycket sega gubbar, praliner och annat sockersugäckligt, så blir magen i olag. I natt hann jag inte knipa och rusa ut på toaletten - i tid. 


Så hela förmiddagen har jag varit tvättare av ullsängkläder. Tvättstugan ligger bara några steg från vår lägenhet så det är lätt att ta sig dit och från. Nu har jag lärt mig hur våra tvättmaskiner och torktumlare fungerar.  Jag är expert!

Jag köpte sängkläder innehållande ullmadrass, täcke och kudde för några månader sedan. Det var det bästa som hänt mig, när det gäller sömn. Enligt den som sover bredvid mig så snarkar jag sällan numera. Men, då gäller det att undvika att äta sig till en förskräckande lös mage. Hittills - tills i natt, har det fungerat.   

Jag försöker äta enligt LCHF och det fungerar jättebra, både när det gäller min övervikt som min prediabetes. Men och det är ett stort men, ska jag hålla mig från kolhydrater och snask. Gör jag inte det, utan lockas in i snaskfällan, blir resultatet som i natt. Tid i tvättstugan.

lördag 16 december 2017

Tryggt med en duktig läkare

I går fredag, ringde min läkare och berättade om de prover som skickats till Lund. Allt var helt normalt. Hon berättade att hon blev bekymrad när de vita stigit och visade höga värden.

Nu fanns det en logisk förklaring. Min visdomstand som visade missnöje med att ha blivit utopererad. Det var naturens sätt att visa missnöje mot människan. Nu är allt väl, här.

Jag passar på att önska alla läsare av denna blogg, en riktigt God Jul.


tisdag 5 december 2017

Nya prover

Jag var och lämnade nya prover i går. Några fick jag svar på direkt idag. De var väl godkända. Några prover skickades till lund för med exakt svar. Det brukar gå ett par veckor innan jag får svar på dessa värden.

Inget är som väntans tider.

tisdag 28 november 2017

Telefonen väcker mig

Jag var och lämnade nytt tremånadersprov igår måndag.

Idag på morgonen ringer telefonen och väcker mig. Det är min alltid lika glada sköterska på hematologen som undrar hur det är med mig.

Så klart att jag stelnar till en aning när hon ringer och väcker mig. Vi har kommit överens om att hon bara ringer om det är något speciellt. Snabbt och i mitt nyvaknade tillstånd, kopplade jag samtalet till gårdagens provtagning. Så hörde hon mig hosta till och sade att nu förstår jag.

Jag berättade att jag var en aning förkyld, men att det troligen bara var halva sanningen. Jag berättade om min nyligen bortopererade envisa visdomstand, med infektioner som följd.

Operationen gick bra på onsdagen, men sedan började det strula. Mitt allmäntillstånd sjönk. Efter mycken tvekan på fredag morgon, kontaktade jag min tandläkare, trots att det inte var hon som hade opererat mig. Jag fick en akuttid till henne. När hon fick se mig, ringde hon sjukhusets tandjour och fick en tid till mig där.

Väl där klippte kirurgen upp suturerna och spolade bort var ur två fickor. Han skrev ut Kåvepenin.

På lördag förmiddag när jag skulle duscha såg jag att hela bröstkorgen och ner till naveln var flammande röd. Jag läste på bipacksedeln att detta var en vanlig biverkning.

Jag ringde till käkkirurgen igen och påtalade detta. Kom upp så får jag titta sade kirurgen. Han bytte ut Kåvepenin mot Clindamycin. Jag körde hem med ny förhoppning om snar bättring.

På söndag morgon vaknade jag av att svullnaden hade gått ner på halsen som en dubbelhaka. Halsen kändes tjock. Läsning på den nya medicinens bipacksedel. Vanlig biverkning!

Jag ringde 1177 för råd. Jag berättade om min operation och att jag har KML.

Hon bad mig vänta och återkom efter någon minut. Kan du vara på jourvårdcentralen om en timme? Naturligtvis kunde jag det.

Läkaren tittade på mig och uttryckte ett Herregud. Så satte hon sig och skrev ut två mediciner till mig.

Jag frågade om dessa mediciner gick att ta tillsammans med Glivec.

Jag har kontrollerat och det är ingen fara sade hon.

Idag tisdag fick jag telefonsamtal från min hematologisköterska om förhöjda värden.

Nu blir det ny provtagning om en vecka, för att följa upp om det är en tillfällig uppgång av värdena, eller om det är något annat spök som är på gång. Jag kan väl uttrycka det som att det är förskräckligt spännande.

Å jag som hade fått för mig att kunna avbryta medicineringen efter fem år. Det förekommer ju sådana idéer runt om i världen. Den som lever får se.

Tänk så det kan bli, när en liten tand bestämmer sig för att sparka bakut för att den inte får vara med i min kropp längre. Jag tycker synd om min stackars visdomstand, som nu är ute i kylan - på riktigt.

måndag 23 oktober 2017

Utredning av diabetes

Klockan ringde mycket tidigare än vad jag är van vid. Fem minuter senare larmade min iPhone. På min iPhone stod det blodprov 08:00. In i duschen för att tvätta av mig alla avlagda skinnrester. För det är ju så att man gnider av gammalt skinn i sängen på nätterna. På plats i god tid möter jag Maria. Hon tar två prover i fingret och far iväg för analys till labrummet. När hon kom tillbaka berättade hon att det ena värdet visade på typisk diabetes 2, medan det andra värdet visade på prediabetes. Hon berättade att hon ville ha ett blodprov från en ven i armvecket för att mer noggrant kunna fastställa om jag har diabetes eller inte. Svar kommer senare idag. Jag tror att det är lika bra att börja förbereda mig på kostomläggning, för att inte utveckla en fullskalig diabetes 2. LCHF är en sådan metod, vilken verkar mest human. Intervju om kost och diabetes med Dr Sarah Hallberg Se även mitt tidigare inlägg om Diabetes och cancer.

tisdag 17 oktober 2017

Förr eller senare exploderar jag

Jag fick tag på remotecontrolen i går kväll. Jag zappade runt och hamnade till slut på TV8. Jag hamnade i början av en film som handlade om ungdomar med cancer. Eftersom jag själv har drabbats av denna eländiga sjukdom, så rörde filmen mig på djupet.

Troligen har jag blivit mer känslig med åldern, för tårarna rann i floder när ungdomarna skrev och läste upp sina begravningstal. Kanske jag ska skriva mitt?

Se trailern här. Tyvärr måste man betala för att se filmen i sin helhet. Lite text härunder från TV8-sidan.

Hazel och Gus är två ovanliga tonåringar som har en hel del gemensamt; en kvick och syrlig humor, ett förakt för det traditionella och en kärlek som tar med dem - och oss - på en oförglömlig resa.

Filmen gick på TV8 klockan 21:00 söndagen den 16/10 2017.

måndag 9 oktober 2017

Prediabetes

Jag var på vårdcentralen idag och tog blodprov. Det ena provet visade ganska högt värde, medan det andra provet var ganska normalt.

Jag ska besöka VC igen om två veckor. Då blir det nya prover. Tanken är att jag drabbats av prediabetes, vilket är ett förstadium till diabetes 2.

Visar de nya proverna resultat i överkant, kommer man att provocera min bukspottskörtel med koncentrerad sockerlösning.

Det innebär blodprov på fastande mage. Sedan får jag dricka en sockerlösning och sitta ner trettio minuter. Efter de trettio minuterna tar man nytt blodprov.

Man gör denna manöver för att se om min bukspottkörtel kan producera tillräckligt med insulin för att jag ska må bra.

Resultatet redovisas här om ett par veckor.

lördag 7 oktober 2017

Läkaren behandlar, naturen läker

Jag har uppmärksammat en märklig törst när jag vaknar på morgonen. Jag trodde först att det berodde på intag av olika vätskor tillsammans med olika maträtter.

Naturligtvis kontrollerade jag om mina mediciner Glivec och Finasterid kunde vara bovar i dramat. Men jag kunde inte hitta något som jag kunde ta på, peka på.

Men så började jag anteckna vad jag äter för att se om det är kosten som påverkar törsten. Jag ser dock inget direkt samband mellan kost och törst. Kanske för mycket kolhydrater?

Jag har nu beställt tid på min vårdcentral för att kontrollera mitt blodsocker. Jag trodde att dagens sjukvård kunde ta detta blodprov på momangen.

Jag fick en tid för provtagning i nästa vecka. Kanske är det ödet? Jag har tänkt lägga om kosten för att äta mer för min kropp nyttig mat.

Kanske detta blir vändpunkten mot ett bättre leverne? Kanska att detta blir startpunkten för att börja motionera? Kanske detta blir startpunkten för en bättre framtid?

Medicus curat, natura sanat -- "Läkaren behandlar patienten, naturen läker honom"!

Diabetseförbundet

11717 Vårdguiden

Hjärt-Lungfonden

Diabetses-typ 2

fredag 1 september 2017

Kramper beror på kolhydrater

Jag har nu utfört en fullständigt oakademisk undersökning. Nu har jag sett ett samband mellan mina kramper, kolhydrater och socker. Jag får otäcka kramper emellanåt.

De dagar jag äter sund mat, det vill säga proteinrik mat så är jag så gott som uteslutande krampfri. Men så fort jag "överkonsumerar" kolhydrater i form av bröd och sötsaker så kommer kramperna som ett brev på posten (gamla Postverket).


Mina försök att äta proteinrik mat i förhållandet 80/20 misslyckas ganska ofta då vi är två i hushållet och den andra parten är ett kolhydrat- och sockertroll.

Numera försöker jag med olika metoder förändra vår gemensamma kost genom att låta påskina för frun att vi med överkonsumtion av kolhydrater matar min cancer. Än har det inte hjälpt.

Så ni som lider av någon form av cancer bör försöka minska kolhydrater till proteiners fördel. Om ni går över till att äta någon form av LCHF är det bättre än att mata er cancer med socker.

Cancercellen kan enbart leva på blodsocker