lördag 19 juli 2014

Mobbning orsakade min leukemi

Vi läser dagligen om hur kändisar drabbas av cancer! Kanske beroende på psykiskt trauma!


Det jag kan läsa på olika sjukvårdssidor, är att cancern sprider sig som frö för vinden. Naturligtvis är det inte så, men många drabbas. Som väl är, blir många botade.


Information
I början av min åkomma bestämde jag mig för att jag skulle behålla den helt för mig själv. Det kändes skämmigt att vara så klen. Men efterhand som jag kommunicerade med andra med samma och närbesläktade åkommor, kom jag på att jag kunde vara en informatör om och kring vad som händer mig. Kanske andra då kan lära av mig.

Framförhållning
Naturligtvis läser jag mycket om min leukemi. Min erfarenhet är att framförhållning är en bra grej. Jag läser om att läkemedelsbolaget Novartis presenterar ny forskning inom hematologi.

 Uppdaterade data om tyrosinkinashämmarna Sprycel och Tasigna är uppföljare till Glivec som revolutionerade KML-behandlingen vid introduktionen för över tio år sedan.
Tasigna har i över tre år visat bättre resultat än något annat läkemedel vid behandling av KML i kronisk och accelererad fas.

Obs! Bilden är lånad från Facebook-sidan Kampen Mot Leukemi.

Provtagning
Jag var först på provtagningslaboratoriet och tog veckans blodprov. Senare på eftermiddagen besökte jag min läkare för ett tre-månaders benmärgsprov, vilket många fasar för. Därför ska jag kort försöka berätta hur går till.
Jag får lägga mig på sidan på en vanlig undersökningbrits. Läkaren ber mig dra upp knäna och kuta lite med ryggen. Sedan bedövar läkaren huden och benhinnan. Det gör inte ont, utan det känns bara lite obehagligt då läkaren sprutar bedövningsmedel i små doser på väg genom hudlagren ner till benhinnan. Efter det väntar läkaren några minuter så att bedövningen hinner verka ordentligt. Hela proceduren tar ca tio minuter och är till stor del smärtfri.
Jag väntar med spänning på resultatet av senaste benmärgsprov. Har ph-kromosomerna reducerats, eller är nivån av dessa mina marodörer fortfarande lika hög, eller kanske högre.

Om biverkningar
Ibland vaknar jag av svettningar flera gånger per natt. Det är bara att leva vidare med dem. Ibland blir jag ganska trött. Troligen beror det på de nattliga ”övningarna”. Ibland får jag utöver svettningarna kramper i underbenens små muskler. Det är då svårt att massera dessa. En stunds promenad på golvet brukar lindra kramperna. Ganska vanligt är ett lätt illamående efter att jag har tagit Glivec. Det brukar gå över efter en stund. Vissa morgnar ser en ut som "Frankensteins monster". För en tid sedan blev jag en "flåsig" vid golfrundor i annars normalt lätta backar. Det har nu lagt sig Så går dagarna sin gilla gång trots min KML. I början var det en hel del oro, men eftersom inget tråkigt sker, har en accepterat ödet och lever vidare med krämpor och kramper.

Om cancer och kost
Nu på vår och sommar äter vi olikt normal kost. Vi äter potatis och sill, potatis och skinka, gratäng men sockret är en fiendeCancer älskar socker! Insulin är gödning för cancer. Eftersom jag tidigare hållit en "måttlig" LCHF-liknande mathållning, men på grund av sommarmat, kan svullnad vara en av orsakerna. Vi var friskare före den västerländska kostens ankomst.
med olika tillbehör. Ovanpå detta äter vi jordgubbar med socker och grädde nästan varje dag. Grädde är ju bara nyttigt. En intressant sida om kost.

Cancer och mobbning
Viktökning och mobbning gjorde att jag tröståt och tappade fotfästet i livet. Självmordstankar låg ytterst nära i medvetandet. Min övervikt (BMI 31 och 91 kilo) gjorde att jag tappade fotfästet i livet så att säga. Jag slutade jogga, vilket var en del av mitt liv tidigare.
Det har tagit mig tio år att komma tilbaka. Nu när den biten är avklarad, kommer nästa pers. Kanske beror sjukdomen KML, på den psykiska nedsattheten under mobbingtiden (1997 – 2003).
Min lekmannateori är att min sjukdom och liknande "cellsjukdomer" kommer av psykiskt lidande, psykisk ohälsa och psykisk stress.  Nu efter flera års medvetet ätande, är mitt BMI mer normalt 26 (78 kilo). Kanske jag komma tillbaka till denna underbara plats och jogga av mig min mina inre livskramper.

Status Quo
Numera verkar det som om det inträffar någon form av kroppslig status quo. Det verkar som kropp och själ har fått ro. Naturligtvis följer jag det jag kommer åt av forskningsrapporter. Tyvärr verkar del av rapporterna endast ämnade åt forskare och läkare. Som ni förstår fungerar min kropp utan problem. Det är bara att hoppas på en fortsättning i friskhetens tecken. Troligen gör motion gott för kropp och själ. Det gör också att tankarna skingras från det som händer mellan mina kromosomer 9 och 22. Vad har jag att välja på? Vad har jag att sätta mot? Inte mycket när naturen drar igång sina spektakel. Då är vi människor mycket små, trots all modern forskning.

Ibland kan det ta tid för verkligheten att sjunka in!  

Njut av det lilla i livet, för en dag kanske du ser tillbaka och inser att det lilla var det stora i livet! av Robert Brault

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar