torsdag 21 augusti 2014

Cancern finns där som en lömsk hynda!

Vi läser dagligen om hur kändisar drabbas av cancer!

Det jag kan läsa på olika sjukvårdssidor, är att cancern sprider sig som frö för vinden.

Naturligtvis är det inte så, men många drabbas. Som väl är, blir många botade med.

Nu på vår och sommar äter vi olikt normal kost. Vi äter potatis och sill, potatis och skinka, gratäng med olika tillbehör. Ovanpå detta äter vi jordgubbar med socker och grädde nästan varje dag. Grädde är ju bara nyttigt, men sockret är en fiende. Eftersom jag tidigare hållit en "måttlig" LCHF-liknande mathållning, kan svullnad vara en av orsakerna.

Jag var på min golfbana idag och träffade gamla golfvänner. Jag berättade då om min KML. Min väns sambo berättade då att hennes far dött av KML och att han spelade golf två dagar innan han dog. Tänk så hänsynstagande man kan vara.

I början av min åkomma bestämde jag mig för att jag skulle behålla den helt för mig själv. Det kändes skämmigt att vara så klen. Men efterhand som jag kommunicerade med andra med samma åkomma, kom jag på att jag kunde vara en informatör om och kring vad som händer mig. Kanske andra då kan lära av mig.

Naturligtvis läser jag mycket om min leukemi. Min erfarenhet är att framförhållning är en bra grej. Jag läser att läkemedelsbolaget Novartis presenterar ny forskning inom hematologi.

Uppdaterade data om tyrosinkinashämmaren Tasigna, uppföljaren till Glivec som revolutionerade KML-behandlingen vid introduktionen för över tio år sedan. Tasigna har i över tre år visat bättre resultat än något annat läkemedel vid behandling av KML.

Jag var först på provtagningslaboratoriet och tog veckans blodprov. Senare på eftermiddagen besökte jag min läkare för ett tre-månaders benmärgsprov, vilket många fasar för. Därför ska jag kort försöka berätta hur går till.

Jag får lägga mig på sidan på en vanlig undersökningbrits. Läkaren ber mig dra upp knäna och kuta lite med ryggen. Sedan bedövar läkaren huden och benhinnan. Det gör inte ont, utan det känns bara lite obehagligt då läkaren sprutar bedövningsmedel i små doser på väg genom huden ner till benhinnan. Efter det väntar läkaren några minuter så att bedövningen hinner verka ordentligt. Hela proceduren tar ca tio minuter och är till stor del smärtfri.

Jag vaknade av svettningar flera gånger i natt, men jag orkade inte gå upp och byta till torra sängkläder. Somnade om vid varje tillfälle. Det är svårt att säga vad svettningarna beror på. Det är bara att leva vidare med dem.

Som ni förstår fungerar min kropp utan problem. Det är bara att hoppas på en fortsättning i friskhetens tecken. Troligen gör motion gott för kropp och själ. Det gör också att tankarna skingras från det som händer mellan mina kromosomer 9 och 22.

Hoppar ur sängen och undrar vad i hela friden det är som händer i köket. Så ser jag att fruns säng är tom. Tydligen sov jag tungt eftersom jag inte hörde henne gå upp.
Vägde in mig inför dagens prövningar (78,1 kilo). Frun har bestämt att vi inte ska spela golf idag, utan ha gäster i stället. Ibland får man rätta in sig i ledet.
För övrigt är KML, Glivec och jag ganska överens om att vi har det ganska gott. Inga direkta krämpor eller annat ogott. En får fånga dagen, med allsköns trevligheter.

Bilden är tagen på Galgberget i Halmstad. Det är en av några trollska oaser i Halmstad. Här uppe har jag slitit ut många joggardojor. Tyvärr har min tidigare övervikt (BMI 31) gjort att jag tappade fotfästet i livet så att säga.
Nu är mitt BMI mer normalt 26, kan jag komma tillbaka till denna underbara plats och jogga av mig min mina inre livskramper.

Viktökning och mobbning gjorde att jag tröståt och tappa fotfästet i livet. Det har tagit mig tio år att komma tilbaka. Nu när den biten är avklarad, kommer nästa pers. Kanske beror sjukdomen på den psykiska nedsattheten under mobbingtiden.
Min lekmannateori är att mycket av denna min sjukdom och liknande "cellsjukdomer" kommer av psykiskt lidande, psykisk ohälsa och psykisk stress.

Idag var jag ganska trött. Det kan ha berott på den sköna värmen, för golfrundan blev en aning "flåsig" i annars lätta backar. Annars ganska normal dag. 

Dagarna går sin gilla gång trots min KML. I början var det en hel del oro, men eftersom inget tråkigt sker, har en accepterat ödet och lever vidare med krämpor och kramper.

Det verkar som det inträffar någon form av kroppslig status quo. Det verkar som kropp och själ har fått ro. Naturligtvis följer jag det jag kommer åt av forskningsrapporter. En del av rapporterna verkar endast ämnade åt forskare och läkare.

Jag väntar med spänning på resultatet av nästa benmärgsprov. Har ph-kromosomerna reducerats, eller är nivån av dessa marodörer fortfarande lika hög, eller kanske högre.

Vad har jag att välja på? Vad har jag att sätta mot? Inte mycket när naturen drar igång sina spektakel. Då är vi människor mycket små, trots all modern forskning.

Detta råd kunde inte ha varit mer fel

Att äta enligt kroppens cykler


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar