måndag 9 januari 2017

Ålderismens biverkningar

Det var dags för mig att hämta ut ny medicin. Jag är alltid ute i god tid, för min medicin Glivec finns normalt inte i hyllorna. Jag får bara beställa hem två förpackningar åt gången.

Jag köper alltid min medicin genom det gamla hederliga sjukhusapoteket, då jag inte längre litar på de "moderna privata apoteken". Bränt barn skyr elden.

Någon dag efter beställningen ringer någon från apoteket och berättar att jag inte kan få min vanliga medicin. Patenttiden för min medicin Glivec från Novartis hade löpt ut.

Så nu var det fritt fram för alla lycksökare att träda in på den mycket lukrativa medicinska marknaden. Manegen var ju redan krattad av Novartis så att säga.

Jag frågade apoteket hur jag skulle bära mig åt för att få behålla min vanliga medicin. Jo, du får betala mellanskillnaden på 17'900 kronor, per förpackning, blev svaret.

Då försökte jag få min läkare att skriva ut ett nytt recept som talade om att jag behövde just den medicinen - Glivec från Novartis. Eller kanske någon annan? Nej, det gick inte för sig.

Lite politik nu:
Tyvärr är detta en rest efter "de nya (gamla) moderaternas" skattesänkningar i och inom alla områden. Man lade ner försvaret, polisen, äldrevården, sjukvården, bara för att sänka skatten markant för mindre än en procent av svenska folket.

Någon påstår att Sverige har ett högkostnadsskydd. Ja, det är just det som det hela handlar om. De som har en låg inkomst eller en låg pension har inte råd eller möjlighet att välja.

Jag kan räkna upp flera väl fungerande mediciner som har fått stryka på foten på grund av de ålderistiska moderaternas manipulation tillsammans med Läkemedelsverket. (ex Avodart)
Det här är snusk på hög politisk nivå.

Så nu är jag på krigsstigen. Speciellt som jag ser Sveriges ålderist nummer ett sitta på Svt och hånle åt alla fattiga. Främst mot de fattiga pensionärerna.

Vi är många som har samlat på oss ilska mot dåvarande och nuvarande etablissemangen M och S. De andra, M och S små farmarpartier räknas inte.

För mig är det bara att acceptera det nya systemet, eller att lägga mig ner och dö!

Om jag är arg? Nä, jag är skitförbannad och funderar starkt på att träda in i folkets tjänst som politiker igen. Då kanske vi blir fler som får råd att köpa de mediciner vi behöver och vill ha.

Jag kommer då att ha följande valspråk: Jag är inte politiker, jag är mina väljares tjänare!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar